Är vi fattiglappar eller rika, frågade fullmäktigeledamot och stadsstyrelsens ordförande Peter Boström (SFP) i måndagens fullmäktigedebatt om Jakobstads ekonomi och bokslut.
Boström besvarade sin egen fråga med att konstatera att hör man på revisorerna är läget bedrövligt, men ser man till affärsverken har staden en stor förmögenhet.
Pentti Silvennoinen (C) undrade ungefär detsamma.
- Stadsdirektör Mikael Jakobssons budskap är att vi har det rätt bra, men statistiken säger att vi har det illa ställt.
Dyster statistik
Det som föranledde diskussionen om Jakobstads ekonomi är revisorernas mångåriga anmärkningar om att staden hamnat i en skuldspiral. Redan 2005 skrev revisorerna att utvecklingen går mot överstor skuldsättning. Sen dess har tongångarna skärpts och på senare år har revisorerna skrivit om "skuldspiral" och "nya lån tas för att amortera gamla lån". Vid årsslutet var skulderna uppe i 109 miljoner euro (5 539 euro/invånare) vilket fick revisorerna att föreslå att politikerna någonstans borde sätta ett skuldtak. År 2011 var Jakobstad på fjärde plats i statistiken över mest skuldsatta kommuner.
Statistiken är alltså rätt dyster. Och än värre blir siffrorna om man adderar till den så kallade dolda skuldbördan. Revisorerna uppskattar den till 50 miljoner euro. Det är fråga om eftersatt fastighetsunderhåll som kan kräva investeringar på 5 miljoner per år i 10 år framöver. I värsta fall ryker hela årsbidraget enbart till att sätta stadens fastigheter i skick.
Skuldsättningen fortsätter
Eero Luomala (Pro) konstaterade att staden investerar för 13,4 miljoner euro nästa år, men egentligen har vi inte råd med mera än kanske tre, fyra miljoner. Skuldsättningen fortsätter alltså och 2015 är stadens skuld uppe i över 122 miljoner om man fortsätter i nuvarande takt, skriver revisor Bjarne Norrgrann.
Också justitieminister och fullmäktigeledamot Anna-Maja Henriksson sade att skuldspiralen måste stävjas. Ett av hennes förslag blev ju mycket omdebatterat, nämligen att slopa tillbyggnaden av Etelänummi för finska lukio. I stället skulle staden som en billigare lösning köpa eller hyra utrymmen i Campus Allegro. Men den klämmen röstades ner av fullmäktige. I de övriga partierna är många tydligen beredda att pröva en tvåspråkig gymnasielösning. Efter mötet sa Henriksson att man kanske kan acceptera en nedbantad version av Etelänummi bygget.
En ideologisk spänning mellan SFP å ena sidan och Vänsterförbundet och Pro Jakobstad å andra sidan kom i dagen när Owe Sjölund (SFP) talade för servicesedlar och att privat serviceproduktion kan komplettera den kommunala servicen. Jarmo Ittonen (V) sade att Vänsterförbundet är emot privatisering i vården. Eero Luomala (Pro) sa att servicesedlar är till ingen nytta för fattiga men nog gynnar de rika som har råd att köpa den vård de vill ha.
Personalen minskar med 30 per år
Mötet slutade med att fullmäktige var överens om 1,7 miljoner i effektiveringskrav på bruttokostnaderna. I höst ska ytterligare en miljon hittas i form av sparmål. Liksom i Vasa och Karleby ska också Jakobstad minska antalet anställda. I Jakobstad är man överens om att de anställda ska bli 30 färre per år. I Vasa är siffran 100 och i Karleby 50 personer.
"Manöverutrymme i ekonomin finns"
Enligt stadsdirektör Mikael Jakobsson är grundfundamenten ändå bra i Jakobstad. Som ett exempel tar han hushållen. År 2010 var Jakobstad en av tre städer i Finland med den högsta medianinkomsten. Och arbetslösheten i regionen är fortfarande låg, bara 6 procent. Ännu finns det manöverutrymme i ekonomin sa Jakobsson och förklarade att i höst sätter man i gång med full fart med saneringsåtgärder.
På samma möte diskuterade stadsfullmäktige också personalrapporten och den stora sjukfrånvaron. Varje dag är 175 av staden Jakobstads 3000 anställda sjukskrivna.
- Stadens anställda är två, tre gånger sjukare än i privata näringslivet, sa Pentti Sivennoinen (C).
Marcus Suojoki (SFP) noterade att utvecklingssamtal med personalen inte fullföljs som planerat. Här finns ett instrument som borde användas bättre för att förbättra personalens trivsel och välmående.