Lärarrättegången fortsatte i tingsrätten i Jakobstad för andra dagen. Rektorn i en skola är åtalad för misshandel av 14 elever och brott mot tjänsteplikt.
Dagen inleddes med att rektorn hördes. Han beskrev situationen i den klass där många av de målsägande eleverna gick som "det jobbigaste jag varit med om".
Rektorn är anklagad för att ha vridit om elevernas näsor, knipit dem i örat och luggat dem i situationer där det varit oroligt i skolan eller mycket spring i korridorerna. Rektorn har också tagit elever i famnen inför klassen och klappat dem på baken.
Förnekar uppsåt till misshandel
Rektorn har erkänt gärningarna i sak, men han förnekar uppsåt till misshandel. Han har också en annan beskrivning av situationerna och anledningen till dem än målsägarna.
När åklagaren frågade om rektorn känner till frågan om maktmedel i skolan som den beskrivs i lagen om grundläggande undervisning svarade rektorn nej. Ifall maktmedel används måste saken rapporteras uppåt i skolhierarkin.
Rektorn svarade att han i den situationen när maktmedel användes bara tänkte på att ordna en trygg skolgång för de barn som är otrygga. Han upplevde att situationerna med mycket spring i korridorerna ibland kunde bli störande och rentav farliga och därför måste stoppas.
På föräldrainitiativ tog bildningsverket itu med rektorns användning av maktmedel i sin skola. I slutet februari 2010 skrevs ett avtal med rektorn och bildningsdirektören där rektorn medgav att han gjort fel och att maktmedel som till exempel luggning inte längre skulle förekomma.
Rektorn har två sidor
Efter rektorns redogörelse fortsatte rättegången med två vittnesförhör, en speciallärare och en klasslärare på skolan. Båda uppgav att de anser att rektorn är en god förman, men samtidigt finns den mörka sidan med användning av maktmedel mot eleverna.
Specialläraren sade i sitt vittnesmål att en lärare måste ha kunskap om vad man är berättigad till gentemot eleverna och att det finns absolut inga situationer där man är berättigad att lugga en elev.
Enligt specialläraren fanns det många sorters problem i den aktuella klassen, alltifrån ADHD diagnoser till problem hemma. Hon anser att uppfostrande samtal, mindre undervisningsgrupper och alternativ pedagogik är de bästa sätten att komma åt problemen.
- Undervisning handlar om att skapa förtroende och då behövs inga maktmedel. Eleverna fick inte den hjälp de behövde.
Klappade elev på baken
Specialläraren vittnade om att hon vid ett tillfälle sett rektorn klappa en elev på baken och att eleven i årskurs 2 upplevt det som obehagligt.
- Jag uppmanade rektorn att vara försiktig och att tänka på frågan om fysisk kontakt med eleverna.
Specialläraren tog också kontakt med bildningsdirektören och stadsjuristen i Jakobstad eftersom hon hade funderingar om det var möjligt för rektorn att jobba kvar i skolan, men fick inget gehör. Hon ansåg att det inte är lärarnas ansvar att dylika situationer åtgärdas, utan att det är de överordnades ansvar.
Hårda regler och obehaglig stämning
I sin roll som speciallärare kom hon i kontakt med de flesta av målsäganden och hon upplevde att de var rädda. De upplevde att det var hårda regler i klassen och att stämningen var obehaglig.
Läraren beskrev rektorn som en lärare av den gamla stammen och att det fanns en disciplintradition på skolan. Specialläraren var också närvarande på de elevvårdsmöten där de målsägandes frågor ofta behandlades. Men enligt henne kom man aldrig riktigt till skott att hjälpa eleverna framåt med sina problem.
Rektorn gav rådet att skrämma barnen
Klassläraren som vittnade berättade att hon personligen aldrig sett rektorn gripa till maktmedel som luggning, men att hon fått höra om dem via elever. Klassläraren fick en gång rådet av rektorn att försöka skrämma barnen när hyschande inte hjälper.
- Jag var själv rädd när rektorn slog knytnäven i handflatan och visade vad han menade. Vi måste ge barnen trygghet, vi får aldrig skrämma dem.
Rättegången fortsätter under eftermiddagen och då hörs två målsägande och ytterligare två vittnen plus rektorn igen.
Åklagaren kräver minst ett års villkorligt fängelse och förlust av tjänst. Svaranden, som har varit avhållen från sin tjänst sedan vårvintern 2010, bestrider åtalet även om gärningarna medges.
Läs också: Rektor i rätten för luggning