För korsholmspolitikerna Marcus Beijar (SFP) och Jane Trygg-Kaipiainen (MSK) är det ingen överraskning att de finskspråkiga kommuninvånarna i Korsholm delvis är missnöjda med den språkliga servicen i kommunen. Det är väntat i en situation där språkförhållandena är 30 procent finskspråkiga, 70 procent svenskspråkiga tycker Marcus Beijar (SFP).
- För mig är det inget nytt, det är som vi känner det säger Jane Trygg-Kaipiainen.
- Inte kan jag säga att jag är direkt förvånad men och andra sidan tror jag också att det är en stor del av verkligheten i en kommun som har ett språkförhållande 70-30. Jag skulle vara mer förvånad om alla skulle vara nöjda med servicen, säger Marcus Beijar.
I språkbarometern som 200 finskspråkiga i Korsholm svarade på kom det fram att många tyckte att Vasa och Korsholm kunde gå samman för att trygga de finskspråkigas service.
- Jag tycker man blandar ihop två saker, kommunfusion kontra hurudan service man har i en kommun. Men det är en naturlig följd av att man i Vasa har finska som majoritetsspråk. Det är klart man suktar efter majoritetsstatus, säger Marcus Beijar.
- Jag tycker det är ordet servicen som vi skall se på riktigt noga. Allt vad finsk kultur heter får vi i Vasa, säger Jane Trygg-Kaipiainen.
Det som de finskspråkiga framförallt oroade sig över var den finskspråkiga servicen inom vården. Inom det området hoppades de som hade svarat att man i Korsholm skulle fästa större uppmärksamhet då man anställer personal. Också inom kultursektorn borde mera uppmärksamhet fästas också på de finskspråkigas behov.
- Uppenbarligen upplevs det som en brist. Vi måste sträva efter att bli bättre säger Marcus Beijar.
- Vi finskspråkiga använder biblioteket mycket och jag tycker att det är jättedåligt att det inte finns en enda bibliotekarie som vet någonting om finskspråkig litteratur, säger Trygg-Kaipiainen.
I dag är ungefär 30 procent av kommuninvånarna i Korsholm finskspråkiga medan 70 procent har svenska som modersmål. Inflyttningen till Korsholm är ändå rätt stor vilket i längden kan innebära att den finskspråkiga minoriteten också växer. Enligt Jane Trygg-Kaipiainen är det språkliga klimatet i Korsholm överlag bra. Trots det kom det också fram i barometern att många upplever att kraven på de finskspråkiga att lära sig god svenska är större än för de svenskspråkiga att lära sig en bra finska.
- Till viss grad kanske det stämmer då vi gör anställningar och det har att göra med att vi har det språkförhållande som vi har. Jag tror att det är näst intill omöjligt att få det helt jämlikt, säger Marcus Beijar.
- Man flyttar till kommunen med de språkkunskaper man har. Det är inte så många som till exempel läser svenska vid vuxeninstitutet eller så. Man kan också stänga öronen för svenska fast man hör det runt sig, säger Jane Trygg-Kaipiainen.