- Vi måste välja vilka följder vi vill se, väljer vi att göra det som samhället önskar - att kyrkan också ska acceptera samkönade äktenskap - så då får vi en splittring, där Lutherstiftelsen och också andra kommer att lämna kyrkan eller förskansa sig och bli en kyrka i kyrkan. Väljer man den andra vägen finns det en del som kommer att lämna kyrkan - men då bedömer jag inte att det blir någon ny kyrkobildning, den skillnaden ser jag, säger kyrkoherde Max-Olav Lassila i Larsmo församling .
Han framhåller att kyrkan inte kan gå in för samkönade äktenskap eftersom det finns bibelord på att äktenskap är till för en man och en kvinna. Den utsagan kan vi inte ändra på, säger Lassila.
- Hur man än vänder sig är läget bekymmersamt, säger han.
Nu borde man stå fast vid det man lärt ut tidigare om äktenskapet och ta de följder beslutet får, så ser jag det, funderar Lassila. Kyrkans ledning har bollen i sina händer, biskoparna och kyrkomötet, där jag själv är med. Också på katolskt håll är den nya påven tydlig på den här punkten och där ändrar kyrkan inte syn.
Principer versus erfarenhet
Bibeln har en annan världsbild än vad vi har i dag, därför är frågan om homosexualitet och äktenskap mellan samkönade par en så svår fråga för kyrkan, säger sjukhusprästen Ann-Sofi Storbacka.
- Är det patriarkala i Bibeln centralt i dag, här en fråga vi måste ta ställning till - eller är det något som är tidsbundet, ska vi hålla oss till de allmänna principerna, funderar Storbacka. Det handlar om att välja mellan tidlösa principer eller erfarenhet. Det centrala är vad som är mest kärleksfullt i dag.
- Vad gör ont i praktiken - vad skadar - det är en viktig tanke i det här sammanhanget, säger hon.
Den som håller på principerna är tvungen att se det som skadligt och den som ser till erfarenheten funderar på vad som är skadligt, egentligen. Man kan oberoende av om man är heterosexuell eller homosexuell skada sin partner. Man kan tala om etisk sexualitet och sexualitet som skadar och då går inte skiljelinjen mellan homo- eller heterosexuella, fördjupar Storbacka sitt resonemang.
Vad händer nu?
I och med att den allmänna opinionen så väldigt snabbt har svängt till förmån för de homosexuella så blir trycket hårt mot dem som håller sig till principer.
Också i den här frågan gäller det mänsklig förståelse bland kyrkans medlemmar och anställda. Man måste fråga varann - hur resonerar du och försöka mötas.
Vigselrätten central fråga
- Jag tror inte att det är realistiskt att tänka sig att kyrkan avstår från vigselrätten, kommenterar Storbacka. Frågan kan bli föremål för vigselförrättarens samvete, att man kan avsäga sig eller låta bli att viga. Det här är en möjlig kompromiss.
Det är en hel del icke-församlingsbor som vill viga sig kyrkligt och vigseln är en samlingspunkt, säger hon. Att avsäga sig vigselrätten känns avlägsen för mig, säger hon. Månne det inte blir någon form av samvetsklausul.
- Vi är ändå tvungna att i kyrkan ta ställning till det man i samhället kommer fram till, summerar hon.
Vigselrätten svår nöt även för biskopen
Inför påsken beviljade biskop Björn Vikström en intervju för Yle Nyheter där han sade att
"Om priset för bevarandet av vigselrätten är att kyrkan så splittras så svarar jag ja på frågan om kyrkan måste ompröva vigselrätten, säger biskopen. Vi måste vara beredda att erkänna att samhället förändras." Hela den intervjun kan du läsa här!
Den andra artikeln med temat kyrkan i förändring, om kyrkans ekonomi kan du läsa här.
Härmed avslutas den tredelade serien om den evangelisk-lutherska kyrkan i förändring. Kommentera gärna våra artiklar här på webben!
Läs också:
Bort från fiendebilder - mot större förståelse
Kyrkpressens ledare av May Wikström: Hoppas att ingen ringer
Biskopsmötet om kyrkans framtid: Kyrkans enhet kräver inte enhetlighet
En bloggare om kyrkans framtid: Patrik Hagman från Åbo Akademi: Kyrkan år 2030
Många svar om homosexualitet på webbsidan Fråga prästen:
John Vikströms text från 2007 om möjliga vägar framåt i kvinnoprästfrågan:
Missionsstiftet nämns som en potentiell utbrytargrupp, till deras hemsida på svenska: