Problemen med mögelskadade skolfastigheter i Jakobstad kan föra samman det svenska och finska gymnasiet i samma utrymmen redan till hösten.
- Jag ser det här som en möjlighet att pröva om lösningen fungerar praktiskt och pedagogiskt säger den finske skoldirektören i Jakobstad, Juha Paasimäki.
Det svenska gymnasiet i Jakobstad.Jakobstads gymnasiumYLE/ Kjell Vikman
Det finska gymnasiet verkar i dag i tillfälliga utrymmen och under flera års tid har planeringen för en utbyggnad av det nuvarande högstadiet för gymnasiets behov pågått.
Både på den finska och svenska sidan har samtidigt antalet elever minskat och tanken på att eventuellt få plats med alla elever i det svenska gymnasiet har väckts.
Tanken på att de båda gymnasierna skulle samsas under samma tak fick ytterligare fart när det för några dagar sedan klarnade att också Språkbadsskolan är mögelskadad och måste utrymmas efter det här läsåret och saneras. Språkbadsskolan är stadens största skola.
Lösningen på utrymmesproblemet är inte enkel. För tillfället utreds barackalternativet för Språkbadsskolan men det är kostsamt. Saneringen som inte ens är planerad ännu beräknas ta tre år i anspråk innan allt är klart. I såfall får eleverna bereda sig på en lång tillvaro i exil.
Gunnevi Kiiskinen.Svenska gymnasiets rektor i Jakobstad, Gunnevi KiiskinenYLE/ Kjell Vikman
Alternativet med att flytta det finska gymnasiet från sina nuvarande tillfälliga utrymmen i Pursisalmi skola till det svenska gymnasiet har därmed fått ytterligare en ny dimension. Ett alternativ kunde vara en placering av Språkbadsskolan i Pursisalmi skola.
Tjänstemännen,skoldirektörerna och rektorerna för berörda skolor går idag igenom utrymmena i svenska gymnasiet för att se om de räcker för både svenska och finska gymnasiets behov.
- Antalet elever minskar nästa år i det svenska gymnasiet, till hösten startar bara tre basgrupper i stället för fyra, säger rektor Gunnevi Kiiskinen.
Lärarna i svenska gymnasiet har gjort långa listor med fördelar och nackdelar med en eventuell samgång med tanke på hösten 2014, men Kiiskinen vill inte säga vad lärarkårens allmänna opinion är. På minussidan återfinns punkter som gäller utrymmen och skillnader i kultur mellan språkgrupperna. På plussidan nämns faktorer som att en naturlig kontakt till finska språket blir möjlig och ett större kursurval för eleverna.
- Planeringstiden blir mycket kort ifall det svenska och finska gymnasiet finns i samma byggnad redan nästa läsår, säger Kiiskinen.
- Det här är inte bara en fråga om utrymmen säger den svenske skoldirektören Jan Levander. Det handlar också om gemensam gymnasielösning fungerar pedagogiskt men samtidigt måste den också få en politisk acceptans säger Levander.