Det är inte lätt att skriva ett utlåtande över utkastet till kommunstrukturlag när beskeden från staten är på hälft. Det säger stadsstyrelsens ordförande Bernhard Utter i Kristinestad.
Utter har frågat av av både riksdagsledmaot Ulla-Maj Wideroos (SFP) och utredaren Göran Honga var gränsen går för att kommunen ska få sköta den grundläggande social- och hälsovården. Det blev lite olika besked, säger Utter.
- Man vet inte vem man ska tro på.
Vi frågade Honga och Wideroos och lite varition fann man. Honga är kategorisk. I kommuner med under 20.000 invånare är det svårt att tänka någon uppgift inom social- och hälsovården. 20.000 till 50.000 invånare är kravet, säger Honga.
Wideroos gräns är mera tänjbar. Bildar man en kommun med cirka 20.000 invånare ska man kunna behålla ganska mycket av social- och hälsovården. Bara om man är redigt under den befolkningsmängden
flyttas vårdfrågorna över till ett social- och hälsovårdsområde eller en värdkommun, säger Wideroos.
Riktigt entydiga besked får alltså inte Benrhard Utter i Kristinestad. Varför ska vi ge utlåtande när vi inte får klara besked av regeringen vad den fodrar, frågar sig Utter. Därför skriver man också i sittutlåtande:
självständighet först, samarbete på andra plats och först på tredje plats större enheter.
Den 7 mars ska kommunernas utlåtande vara hos finansministeriet. Senare i vår måste kommunerna få ett besked om hur social- och hälsovårdsprojektet ska se ut. Annats är det ohållbart, säger Wideroos.