I Karleby oroas brandmännen av att ambulanserna tar för mycket av deras tid. Räddningsverkets ambulanser har större ansvar än tidigare och fem nätter i veckan sköts en ambulans av brandmännen.
Det innebär att i värsta fall kan två av brandmännen vara fast med ambulansuppdrag samtidigt som de skulle behövas för att släcka en brand.
- Det handlar om de första akuta minuterna, från noll till sex minuter ska vi vara där om något ska lyckas, säger brandman Jan-Anders Enlund.
- Efter tio minuter får vi ju alltid folk, men det hjälper ju inte med 10 eller 15 bilar då, om situationen redan är över.
Det finns två ambulanser på räddningsverket i centrum av Karleby. I den ena finns alltid sjukvårdspersonal, men vardagsnätter är det brandmän som sköter den andra ambulansen. Det finns ändå alltid minst en förman och tre brandmän kvar på stationen. Räddningsverket ska fram till slutet av februari föra statistik för att se om den bemanningen är tillräcklig.
Om det i dag sker en stor olycka och en stor brand samtidigt kan det hända att förmannen tvingas välja var brandmännen behövs mest och vart han ska skicka dem.
- Det är helt klart att förmannen måste prioritera. Men man ska inte måla för mörka moln, utan det måste man räkna med. Man måste kunna taktikera, vad är det för patient, vad är det för eldsvåda? säger Enlund.
Beredskapen har som helhet sjunkit i Karlebyregionen eftersom ambulansen i Lochteå och en privatföretagare i centrum har slutat. Privatföretagaren har tidigare bland annat tagit hand om transporter av patienter mellan sjukhus, men också det faller nu på räddningsverket och andra ambulanser i regionen. Det kan innebära rätt långa körsträckor, ska ambulansen till exempel till Uleåborg så är den borta i flera timmar.
Oron för att brandmännen tvingas ta för stort ansvar är orsaken till att avtalet om den prehospitala akutvården i Karleby bara gäller januari och februari. Efter det ska räddningsverket och sjukvårdsdistriktet förhandla om bemanningen. Målet är att ha akutvårdare i alla ambulanser.
- Vi hoppas att till exempel nästa år kunde det vara möjligt, säger medikalmästare Toni Rikala.
Han säger samtidigt att det är oklart om sjukvårdsdistriktet i dessa tider kan tänka sig lägga ut pengar på nyanställningar.