Andelen som fullföljer värnplikten sjunker stadigt. Av de som i somras inledde sin militärtjänstgöring vid Nylands brigad har runt 13 procent avbrutit sin tjänstgöring hittills. Christoffer Törnroos valde civiltjänsten efter 40 dagar på brigaden.
Att Christoffer Törnroos från Korsnäs skulle bli civiltjänstgörare var inget han visste när han gick på uppbådet. Men strax innan han skulle svära faneden insåg han vad han ville.
- Jag har jobbat på en lågstadieskola förut, och så tänkte jag att det kanske finns en civiltjänstplats här. Jag tog kontakt med rektorn som sa att de kunde ta emot mig. Läraryrket har lockat mig, säger Törnroos.
Enligt Törnroos var det enklare att ta beslutet att välja civiltjänst än vad det i praktiken var att faktiskt byta bana.
- Det var ganska omständligt att byta. Man måste ha koll på alla papper och vara i kontakt med skolan och civiltjänstcentralen. Att söka informationen och ta kontakt låg helt på mitt eget ansvar, säger Törnroos.
Ger mer än armén
Efter lite påtryckningar fick Törnroos plats på en finskspråkig civiltjänstgörarkurs i Lappträsk. Han tycker att han fick en hel del ut av den, bland annat ett första hjälpen kort och ordningsvaktskort. Törnroos tror att civiltjänsten ger honom mera än vad militärtjänsten skulle ha gjort.
- Jag tycker inte egentligen att militären gav så mycket. Lågstadieskolan ger mer, man kanske mognar mera och får en viss syn av hur det är att arbeta och av framtida karriärmöjligheter.
Törnroos medger att det fanns en viss press på att han skulle välja armén.
- Det är lite av en tradition i Finland, men man gör ju sina val själv. Inte har jag ändå fått nåt annat än stöd när jag valde civiltjänst.
- Jag känner ingen skam. Att vara i en lågstadieskola är ju också en tjänst för samhället. Man har ju rätt till att välja mellan militärtjänst eller civiltjänst.
Törnroos känner sig inte heller utanför när vännerna kommer hem på permission från Dragsvik .
- Det är helt samma som förut. När de är hemma är de hemma, inte är det något mer med det.
Färre fullföljer vapentjänsten
Christoffer Törnroos var en av 250 österbottningar som inledde sin militärtjänstgöring vid Nylands brigad i somras. Totalt sett inledde drygt 1000 rekryter militärtjänsten i hela landskapet Österbotten. Av dem har 83 avbrutit sin tjänstgöring.
Andelen av värnpliktiga finländare som genomför militärtjänsten har sjunkit långsamt men stabilt de senaste 30 åren. Bland dem som är födda 1985 har drygt 74 procent genomfört militärtjänsten. Trettio år tidigare var andelen närmare 90 procent.
Sämre kondition
De vanligaste orsakerna till varför man avbryter är av medicinska skäl. Det tycker före detta försvarsministern och nuvarande riksdagsledamot Stefan Wallin (SFP) är oroväckande.
- För 50 år sen var kanske närheten till kriget en omständighet som påverkade opinionen. Men de allra senaste åren har nog en bidragande faktor till den sjunkande trenden varit att allt fler i värnpliktsålder varande unga män har sämre kondition, och till och med så dålig att de inte ens klarar av att rycka in eller fullfölja sin värnplikt, säger Wallin.
Enligt Wallin är viljan till att försvara landet med vapen ännu tämligen hög.
Wallin tycker inte att man ska behöva skämmas över att inte välja militärtjänstgöringen, men att den gemenskap som en tid i armén ger är viktig.
- Senare i livet är det ett faktum att personer som har fullgjort sin vapentjänstgöring på traditionellt sätt har en viss samhörighet sinsemellan som brukar dyka upp framför allt kring runda bord. Militärtjänstgöringen är ett unikt skede i människors liv där man svetsas samman oberoende av social bakgrund eller regional härkomst, säger Wallin.