Det är disciplin, liv och rörelse i brandkårshuset i Pargas när ungdomsavdelningen samlas till brandkårsövningar. Alla kårer i Svenskfinland har inte lika livlig ungdomsverksamhet.
Varje måndag kväll samlas Frivilliga brandkårens ungdomsavdelning för övning på brandkårshuset i Pargas.
Här har ungdomsavdelningen inga rekryteringsproblem.
De 16 platserna som finns fylls direkt när terminen startar. Ungdomarna är mellan tio och sexton år gamla.
- Jag tycker att det är jätteroligt och lärorikt, säger Vilma Sjöström, 15. Hon har varit brandkårist sedan hon var sju.
Christoffer Agge, 14, har varit med ett halvt år. Hela hans familj är aktiv inom FBK, så arvet går vidare.
- Man lär sig första hjälp och att hjälpa människor, säger han. Det är utmanande och tungt också.
Bästa ungdomsarbetet 2015
Ungdomsavdelningarna i Pargas och Kimitoön har lyckats göra sig hörda i konkurrensen med andra hobbyer.
År 2008 var totalt endast 26 aktiva. På några år har antalet mer än femdubblats. 2015 hade 140 åboländska ungdomar brandkåren som sin hobby.
Insatsen belönades i höstas med utmärkelsen Årets brandkårsungdomsarbetare av Finlands Svenska Brand- och räddningsförbund.
- Målsättningen för FBK är ju förstås att få ungdomar intresserade i tidig ålder, säger Camilla Rautanen som är ungdomsledare inom Pargas FBK.
Förhoppningen är att ungdomarna får smak för brandkårsverksamheten och så småningom kan bli medlemmar i alarmavdelningen och få rycka ut på riktigt.
Lägren är nog roligast.
Kostnaderna för brandkår som hobbyn är överkomliga. Kåren står för utrustningen och utbildning. De unga kan vara med på läger och andra evenemang till självkostnadspris.
- Lägren är nog roligast, säger Vilma Sjöström.
Släcka bränder och röja efter storm
Det finns 140 frivilliga brandkårer som är medlemmar i Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund. Förbundet har 140 alarmavdelningar för personer över sexton år, 100 ungdomsavdelningar för 7-16 åringar och 43 damavdelningar. Damavdelningarna har ingen åldersindelning.
Det behövs bara en storm så får FBK rycka ut.
Roger Roos, organisationschef vid förbundet, understryker att FBK har stor betydelse oberoende av orten.
- Svenskfinland består av små orter. I städer finns heltidsanställd personal vid räddningsverken, så där är det inte samma sak. Det behövs bara en storm så får FBK rycka ut, säger han.
FBK-kårerna har avtal med de lokala räddningsverken om att ställa upp med ett visst antal personer alla tider på dygnet året om. Samarbetet fungerar för tillfället i allmänhet fint. Frågan hur FBK ska klara sina åtaganden i framtiden hänger ändå hela tiden i luften.
Väntar vi i tio år kan det hända att vi inte får tillräckligt med folk.
Ungdomsavdelningarna är avgörande för hur det går i framtiden. Avdelningarna inom Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund rekryterar sammanlagt omkring 250 ungdomar varje år.
- Konkurrensen om ungdomarna är stenhård, säger Roger Roos.
För att klara den har många kårer sänkt åldersgränsen från tio till sju år.
- Väntar vi i tio år kan det hända att vi inte får tillräckligt med folk, fortsätter han.
Lokalkännedom är de frivilligas speciella styrka
Kvevlax frivilliga brandkår är unik genom att den delar utrymmen och utrustning med Österbottens räddningsverks professionella personal vid Kvevlax brandstation.
- Det är en stor fördel att ha ordinarie personal på plats dygnet runt, också dagtid då vi frivilliga är på jobb, säger kårchefen Hans Nieminen. Vi vet att det finns en eller två ordinarie på jobb som åker ut först.
Kåren har ändå ingen juniorverksamhet. Den starka kopplingen till räddningsverket kan vara en av orsakerna till att behovet att fånga upp barn i verksamheten inte är lika stort här som på andra håll.
- Vi har nog pratat om att vi borde dra igång juniorverksamhet, erkänner kårordföranden Mårten Svan. Jag tror att det säkert finns juniorer som är intresserade av att lära sig det här.
Kvevlax frivilliga brandkår hade runt 80 alarm i fjol. Det handlade om bränder, trafikolyckor, sjukdomsfall och båtutryckningar ut i skärgården.
Barndomshobbyn väcks till liv igen som vuxen
Utbildningen av ungdomar inom Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund började på 1950-talet. Sedan 1970-talet får också flickorna vara med i brandkårsverksamheten. Hobbyn lockar många flickor och de utgör nästan en tredjedel av de aktiva i Pargas.
Alla unga fortsätter ändå inte när de blir äldre. De kunskaper ungdomarna får är ändå inte bortkastade. Färdigheter i t.ex. förstahandssläckning, stabilisering av nacke vid trafikolyckor och första hjälp kan komma väl till pass senare i livet.
- Vi tappar nog en hel del när studieliv och familjebildning kommer med i bilden, säger Roger Roos. Å andra sidan kommer många tillbaka när livet har stabiliserat sig igen. Då har de ofta familjen med sig.
För att bli medlem i FBK måste man först gå en introduktionsutbildning och sedan en kurs i släckningsarbete. Om man vill och fysiken räcker till kan man sedan vidareutbilda sig. För att få åka brandbil med blåljus krävs minst 60 timmars övning.
Se Närbild här:
Närbild i Yle Fem, måndag 7.3.2016 kl 20.00
Sänds även i Yle Fem, tisdag 8.3.2016 kl. 17.25
Med svensk text.
Suomenkielinen tekstitys.
30 dagar på Arenan.
http://svenska.yle.fi/program/narbild