Jakobstadsregionen har tagit emot 170 kvotflyktingar de senaste två åren. Nu ska två projekt underlätta integrationen av burmeserna, afghanerna och somalierna.
Ett av målen är att kvotflyktingarna ska de få information om samhället genast de kommer. Dessutom uppmuntras föreningarna i regionen att bjuda in flyktingarna i verksamheten.
- Det här låter intressant. När man kommer hit är allt nytt och det kräver lång tid innan man kommer igång, säger bosniern Hajrudin Kozic.
Kozic fick också information när ha kom till Larsmo år 1996 men han säger att många flyktingar helt saknar referensramar och kan inte förstå den information de får.
- Man kan prata en hel dag om vissa ämnen, till exempel FPA-stöd, men det är ett helt främmande ämne och hjälper inte så mycket.
Nu är tanken att det är egna landsmän som ska ge flyktingarna informationen under en fem dagar lång kurs. På dari och farsi ska man ta upp hälsovård, barnets rättigheter, motion, finsk värdegrund och praktiska råd om miljö och natur.
Samarbete mellan lokalbefolkning och invandrare
Projektarbetare Ulla LinderYLE/Ida-Maria Björkqvist
Projektarbetare Ulla Linder betonar att det ändå är lokalbefolkningen som sköter om integreringen i praktiken.
- Vi kan ha projekt och arbetare som jobbar för att integrera tills vi är blå i ansiktet, men flyktingarna kan till exempel känna igen sig i handarbete eller en hembygdsförening. Det är viktigt att få med de här.
Linder har redan kontaktat Marthaföreningar i regionen eftersom det ofta är flyktingkvinnorna som lämnar hemma och har svårt att få naturliga kontakter till samhället.
Projekten handlar också om att effektviera språkundervisningen och göra hälsovården bättre för kvotflyktingarna. I höst kommer både flyktingar och personal att delta i enkäter om vården.
I visionerna finns också ett mångkulturellt center i Jakobstad med bland annat språklaboratorium och café.
Projekten finansieras delvis av kommunerna och delvis av EU:s flyktingfond.