Många ungdomar i Jakobstadsregionen känner sig ensamma och får inte heller det stöd de behöver från sina föräldrar. Det här visar en välfärdsundersökning som gjorts i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre.
Upp till 11 procent av ungdomarna i årskurs 8 och 9 i Jakobstadsregionen saknar en nära vän att prata med.
Och var fjärde tonåring upplever att föräldraskapet brister. Uppemot 30 procent anser själva sin hälsa vara medelmåttig eller dålig.
Dessutom står en av 10 i åldern 17 till 24 utanför utbildningssystemet och riskerar att bli utan yrkesexamen.
Ensamhet syns inte alltid
Vi träffade Samuel Lillqvist, Moa Löfbacka, Zacharias Dahl, John Wik och Ronja Huhtamäki som går i årkurs 9 i Oxhamns skola i Jakobstad för att fråga hur tonåringarna själva ser på de här uppgifterna.
- De flesta verkar ha vänner här i skolan, få är helt ensamma på rasterna, säger Samuel Lillqvist.
Nej, det är sällan de ser någon som är helt ensam i skolan.
- Men på fritiden kan de ju hända att alla inte är lika sociala, säger Ronja Huhtamäki.
De säger att ensamhet till viss del kan bero på att de unga allt oftare träffas på nätet. Det är kanske inte alla som träffar sina vänner ansikte mot ansikte.
- Många umgås på nätet. Vissa har vänner utomlands som de bara talar med på nätet. Det är inte riktigt samma sak som att fysiskt träffa en kompis, säger Zacharias Dahl.
Moa Löfbacka säger att hon också delvis umgås på nätet men hon träffar också ofta sina kompisar. Det är viktigt att mötas och prata med varandra.
Hälsa hänger ihop med nätvanor
Att så många unga, mellan 23 och 30 procent, anser sin hälsa vara dålig eller medelmåttlig kan också påverkas av nätvanorna tror ungdomarna.
- När man använder internet så kommer det upp både trevliga och otrevlig saker, säger Ronja Huhtamäki.
- Ja, det kommer upp ganska mycket skit på internet, säger Samuel Lillqvist.
Genom att använda till exempel Ask.fi kan man fråga vad som helst och skriva vad som helst anonymt. Ask.fm är ett socialt nätverk där användare skapar profiler och ställer frågor till andra användare. Man kan få riktigt elaka kommentarer både om hur man är som person och om hur man ser ut.
- Man kan få kommentarer om vad som helst. Till exempel kan någon göra sig lustig över ens klädsel och fråga om man är bög när man klär sig som man gör, säger Samuel.
Skitprat bakom ryggen förekommer
Ibland kan kommentarerna på internet vara väldigt elaka och sårande.
- Klart att man tar illa upp och man ska inte acceptera att ta emot elakheter, men det händer alla som har Ask ibland. Man måste ändå skaka det av sig inte ta åt sig, säger Ronja Huhtamäki.
Kommentarerna på nätet är grova och få vågar säga samma saker rakt i ansiktet på en annan person. I skolan består elakheter främst av att man är pratar bakom ryggen. Och det känns värre att få elaka kommentarer rakt i ansiktet än anonymt på nätet.
- De flesta här i skolan är överlag schyssta mot varanda, men visst förekommer det en hel del skitprat bakom ryggen, säger Moa Löfbacka.
Märks att vissa mår dåligt
- Det finns säkert ganska många unga som mår dåligt, så de där siffrorna kan nog stämma. Och det händer ganska mycket trots att Jakobstad är en liten stad, säger Samuel Lillqvist.
Ibland syns det tydligt utanpå att vissa tonåringar mår dåligt. Men ibland döljs illamående bakom en glad fasad.
- Det märks på vissa att de inte har det bra. På deras beteende, deras klädsel och de kanske är väldigt tysta, säger Zacharias Dahl.
- Men jag vet att det finns de som mår väldigt dålig men inte alls visar det utåt, säger Moa.
Föräldrarna brister
En av fyra elever i årskurs 8 och 9 anser att föräldrarna brister i sitt föräldraskap. De här tonåringarna säger att de har en bra relation till sina föräldrar. Men alla föräldrar är inte lika närvarande.
- Mina föräldrar är bra och det är också mina kompisars. De bryr sig och om jag till exempel har vänner på besök så vill mina föräldrar veta vem de är. Det är bra, säger Moa Löfbacka.
Och visst kan de prata med sina föräldrar, men inte om allt.
- Vissa saker pratar jag bara med mina kompisar om, men sen finns det saker som jag bara diskuterar med mina föräldrar, säger Samuel Lillqvist.
En bra förälder ska både stötta och ge frihet
En bra förälder ska vara stödande och finnas till hands men också respektera att tonåringen ibland vill vara i fred.
- Vill man vara ifred så ska de också acceptera det, säger Zacharias.
Men samtidigt kan vara skönt att föräldrarna finns där om man till exempel är ledsen.
- Min mamma är mycket närvarande och det är bra. Men ibland är hon kanske lite för närvarande. Om man ser på andras föräldrar så bryr sig vissa inte lika mycket. Eller bryrs sig är kanske fel ord, men de finns inte där, säger John Wik.
- Jag är van att mina föräldrar ringer efter mig när jag till exemepel ska hem och äta. Men vissa föräldrar ringer aldrig, barnen får göra precis som de vill. Så tycker jag inte att det ska vara, säger Samuel Lillqvist.
Ronja Huhtamäki säger att hennes föräldrar har bra koll på var hon är och vad hon gör. De har en bra relation. Men ändå kan det ibland uppstå missförstånd.
- Ibland kanske inte en förälder riktigt kan förstå sin tonåring, fast man har en bra relation, säger Ronja.
Men ibland är det bäst att en förälder backar. Annars blir det bara onödiga bråk.
- Då är det bäst att låta tonåringar vara ifred när de behöver det. Men annars tycker jag att det är bra att mina föräldrar bryr sig och ställer frågor, säger Moa.
Vänner och intressen är viktiga
Vad är då viktigast för att en tonåring ska må bra? Alla är överens om att vänner och intressen är viktiga.
- Kompisar och till exempel ishockey och fiske gör att jag känner mig lycklig, säger Samuel.
- Vännerna och att man har någon nära som man kan prata med, säger Moa.
- Vänner som respekterar och stöder mig, det är det allra viktigaste, säger John Wik.