Finskundervisningen borde vara mera praktiskt orienterad. Dessutom kunde finskan också tas in i andra ämnen i undervisningen. Bland annat det här tyckte många av er läsare och lyssnare som deltog i Yle Österbottens granskning av finskundervisningen. Och i Vasa gymnasium har man delvis gjort just det här. Studerande Niklas Bäck, finsklärare Carita Orre och vicerektor Tomas Brännkärr är nöjda.
Sedan tre år tillbaka är både Vasa gymnasium och finskspråkiga Vaasan Lyseon lukio under samma tak och samarbetar dessutom en hel del.
- Vi försöker dra nytta av att det finns två skolor med olika undervisningsspråk. Vi skapar inlärningsmiljöer där man på ett naturligt sätt kommer i kontakt med det andra inhemska språket, säger Tomas Brännkärr.
Det här gör man genom att erbjuda studerande bland annat klasstandem och tvåspråkiga kurser. I klasstandem bildar en finskspråkig elev och en svenskspråkig elev ett par som och turvis pratar på finska och svenska.
- Av veckans tre lektioner i finska jobbar man två lektioner med sitt tandempar. Ena timmen på finska och andra timmen på svenska. Ena dagen lär man sig andra dagen är man expert eller språklig modell för den andra. Då är man tvungen att på riktigt kommunicera med någon som har det som sitt modersmål. Då ökar självförtroendet och man vågar använda fast man kanske tror att man inte kan, säger Carita Orre.
Tvåspråkiga kurser har skolan erbjudit bland annat som fördjupande kurser i vissa ämnen.
- I tillämpade kurser har vi möjlighet att ha lärare som undervisar på båda språken. I till exempel en fördjupad kurs i juridik hade vi flera lärare och vissa avsnitt var på svenska och vissa på finska, säger Brännkärr.
Bra attityder till finskan
Enligt Tomas Brännkärr är attityden till finskan positiv i skolan. Många studerande söker sig just till de här gymnasierna eftersom möjligheten finns att umgås och lära sig också på det andra inhemska språket.
Niklas Bäck som själv kommer från ett tvåspråkigt hem hör till dem som tycker att det är en stor fördel att få jobba med helt finkspråkiga elever.
- Jag får en högre standard på min finska. Jag har just varit med om en tvåspråkig kurs och vi gjorde ett projekt med lyska (det finskspråkiga gymnasiet) och det var en bra grej. Som tvåspråkig agerade jag lite som tolk och böt språk nästan hela tiden. Det var positivt för båda sidorna. De fick höra svenska och vi finska, säger Niklas Bäck.
Niklas håller med om att attityden till finskan är bra i skolan också bland de lever som inte är tvåspråkiga. Steget att umgås på fritiden och bara prata på är ändå hög, speciellt om man inte är tvåspråkig.
Finsklärare Carita Orre säger ändå att mycket har hänt under de tre år som gymnasierna har varit under samma tak.
- I början var det ganska många som hade ganska negativ inställning och tänkte att ska vi vara i samma hus som de här finnarna. Men med små steg har vi gått framåt och tack vare att vi är i samma hus tycker många att inte var det så farligt, säger Orre.
Praktisk finska i lägre klasser
För Carita Orre är det ett mysterium att så många finlandssvenskar upplever att de inte kan finska efter att ha studerat språket i bästa fall i nio år. Hon tycker precis som många andra att finskan i speciellt de lägre klasserna borde lekas fram och vara mer praktisk. I de högre klasserna försvarar hon ändå också lärandet av grammatiken.
- I högre ålder och i gymnasiet behöver man också kunna uttrycka sig korrekt. Det räcker inte att man på en knagglig finska kan presentera sig utan man ska också förstå vad man läser och kunna ta del av det som sägs i media och producera någolunda felfri text, säger Orre.
Studentskrivningarna sätter också vissa krav på det teoretiska i finskundervisningen. Lite mera praktik är ändå på kommande också i studentskrivningarna.
- Det skall bli ett muntligt prov så småningom och det är jättebra, säger Orre.
- Största tröskeln är att börja prata. Man är så rädd att säga fel. Men man borde våga ta steget. Då man lär sig att prata så lära man sig vad som är rätt och fel och då ser man det i skrift också, säger Niklas Bäck.
Vasa gymnasium har planer på att utveckla möjligheten att ta in finskan i undervisningen av olika ämnen. Redan nu har man gjort det när det gäller gymnastiken i och med bland annat en skidkurs. Planer finns också på att ta in finskan i konstämnen, inom musik och bildkonst.
- Det här är saker vi testar och söker former för just nu. säger Brännkärr.