Beskedet om att Yrkeshögskolan Novia inleder samarbetsförhandlingar gör framtiden oviss också i Jakobstad. - Vi vet inte ännu var eller på vilket sätt det ska sparas. Men med den här finansieringsmodellen kan vi inte ha utbildningar som bara drar enstaka sökande, säger Sören Lillkung, enhetschef för kulturen på Novia.
Det är ännu ovisst om några speciella utbildningslinjer är hotade eller varifrån de 20 årsverkena ska sparas. Men Sören Lillkung känner oro över kulturutbildningarnas framtid, främst över de utbildningar som bara lockar ett fåtal sökande per år. Lillkung har de senaste samarbetsförhandlingarna i färskt minne.
- Ja, jag är orolig. Och jag är orolig för mina kollegers skull, vi har gjort den här resan förr. Det är bland det värsta man kan vara med om att tvingas välja vad och vem som ska bort. När man skär i utbildningar är det inte bara en linje man lägger ner utan det berör människor, säger Lillkung.
Besked om framtiden i april
Bakom sparkravet på en miljon euro under 2015 ligger statens minskade finansiering av yrkeshögskolorna. Novia har enheter i Jakobstad, Vasa, Raseborg och Åbo och runt 400 anställda som alla berörs av samarbetsförhandlingarna. Och 20 årsverken ska bort.
- Med det nya finansieringssystemet kan vi inte hålla igång utbildningar som inte behövs. Vi måste se till hur vi rekryterar och att vi har utbildningar som folk vill söka till därför att de vet att de får arbete i framtiden. Vi har också några utbildningar inom kultursektorn som inte riktigt drar sökande, säger Lillkung.
Lillkung vill inte specificera vilka utbildningar det handlar om men säger att den nionde april när man fått in alla ansökningar ser man vart de studerande sökt. Då måste man ta beslut om man ska omforma eller lägga ner utbildningar som inte attraherar sökande. Lillkung säger att det breda utbildningsutbudet, allt från lantbruk till bildkonst har varit något av Novias varumärke.
- Jag är rädd för att den bredden nu är hotad. Det kommer alltid att finnas utbildningar med en oklar arbetsmarknad, men de personerna kan ge något som människorna och samhället kanske inte ens visste att de ville ha. De placerar sig trots allt på arbetsmarknaden, säger Lillkung.
Rektorn är besviken på statsmakten
- Vi måste på allvar diskutera hur stor bredd vi ska ha på våra utbildningar. Vår stora utmaning är att samhället behöver en stor bredd i utbildning på svenska och ungdomarna behöver kunna välja att utbilda sig på svenska i så många ämnen som möjligt. Men samtidigt finns det en gräns för hur mycket vi kan göra bra med de resurser som står till buds,säger Andersson.
Men undervisning på svenska innebär mindre undervisningsgrupper och högre kostnader.
- Pedagogiskt sett är små grupper bra, men jag upplever att statsmakten har mycket liten förståelse för de merkostnader utbildning på svenska medför. Vi är verkligen besvikna på staten, säger Örjan Andersson.
Extern finansiering är räddningen
Lillkung säger att de yrkeshögskolor som kommer att klara sig bra i framtiden är de som lyckas hitta extern finansiering.
- Det finns resurser. Det gäller bara att hitta dem. De yrkeshögskolor som kommer att vara starka i framtiden är de som lyckas skaffa finansiering och på Novia jobbar vi hela tiden med detta. Slutligen handlar det också om vad nejden vill. Ifall befolkningen i Svenskfinland vill ha en livskraftig yrkeshögskola.
I april klarnar också framtiden för scenkonst-utbildningen.